Bogil Lee

Jag använder stickning som huvudsaklig teknik och som en forskningsmetod i min praktik. Stickning är, så att säga, ett sätt att både göra och tänka.
En enkel tråd blir till den ena maskan efter den andra. Själva arkitekturen hos en stickad yta motsätter sig singularitet och öppnar upp för potentiell mångfald.
För att en maska ska kunna finnas behöver den en annan maska. En maska stöder och stöds. Den påverkar och påverkas. Den är ett subjekt och ett objekt på samma gång. När en maska bildas förhandlar den inte bara med den som gjordes precis innan, utan också med alla andra föregående maskor. Stickningens yta är i ständig förändring och i ständigt utbyte. Den motsätter sig hierarkier, binärer och polariteter.