Karin Westerberg

När någon blir sjuk händer något i kroppen som vi till en början inte kan se. Något främmande börjar växa och det sjuka vill sakta men säkert ta över det friska. I de fall vi inte kan stoppa det sjuka, växer det och tar över tills inget av det friska längre orkar leva kvar.

I mitt examensarbete visas ett sådant förlopp och hur det kan gå till med en inredningsarkitekt och möbeldesigners verktyg. Möbeln har blivit en metafor för kroppen, och det sjuka och det friska har översatts till två olika material vi känner igen. Steg för steg sker en visuell förändring, där det ena materialet stilla ersätter det andra.