Naelu

Plasten trasslar in sig i grenarna likt visuella spår av förorenad luft, stundtals förvandlad till magisk dimma. Synfältet begränsas av masken jag bär, vilket får mig att skärpa andra sinnen. Plötsligt hör jag nyanserna i fågelsången tydligare, känner doften av den fuktiga jorden och hur hjärtats slag ger puls åt mina rörelser.

Genom tiderna har masker brukats som multimodala redskap för sinnliga upplevelser och existentiella uttrycksformer. Idag används sociala mediers maskerande filter för att våga mera och att välja vem en vill visa sig som vid olika tillfällen. Jag utforskar om maskernas alternativa identiteter kan underlätta bildelevers deltagande i performancekonst.

Ansiktet, det mest klassiska skulpturala motivet, bearbetas här i form av en mask. Masken ger utrymme för alternativa identiteter och kopplar ihop den skulpturala delen med performance på offentlig plats, i förlängningen blir det kopplingen människa — natur.

Projektet genomförs i samarbete med Prinsessan Estelles Kulturstiftelse och Etnografiska museet.