Anna Rothlin

I en traditionellt österländsk kulturell kontext är medvetenhet och materia sammanflätade. Där relaterar negativa och positiva ytor till varandra.
Med det i åtanke är kärlet ett intressant objekt att arbeta med.

I mitt masterarbete utforskar jag ”Thinking through making”, en process där görande och tänkande växlar fram och tillbaka, i iterationer. Tillverkningen eller designen kan ske intuitivt. Vi står inför stora frågor om livsprocesser och överlevnad på jorden, det är inte bara små praktiska problem att åtgärda. Därav har jag inte utvecklat en industriell massproducerad produkt och det är anledningen till att mitt tema kan uppfattas ta sig an mycket. Det här är inte stor konst, inte heller cool design, det är ett sätt att tänka och agera tillsammans med ett material och en teknik.

Genom att göra diminutiva kärl av stengods kliver jag in i en lång tradition av den tidskrävande handbyggnadstekniken för Yixing-tekannor, och den ännu längre traditionen av krukmakare i historien. Att skala ner kärlet, till den punkt där det förlorar sin nutida praktiska funktion, är ett sätt att prata om utövandet av känslighet.
I en snabb och omättlig nutid.
Genom att lära sig att bli känsligare, blir empati för olika existenser möjlig, och en samhörighet mellan människan och dess medlevnadsarter.